Lösningsmedel

Eftersom personer kan drabbas av överkänslighet av en massa olika ämnen, eller kombinationer av dessa, kommer här ett generellt svar eftersom frågan inte gällde något specificerat ämne eller tillsatser.

Spädning av linoljefärg med lösningsmedel är i första hand något som man börjar med i samband med ransonering av linoljan efter 1940 för att göra de industriellt tillverkade sirapstjocka oljor som fabrikstillverkade linoljefärger då innehöll strykbara. Innan dess hade man ansett att lösningsmedel försämrade kvalitén på linoljefärgen så mycket att det bara användes i undantagsfall. Arbetsmiljöbelastningen blir ju utifrån vilket lösningsmedel man väljer att späda färgen med.

Jag tar dock inte upp tillsats/spädning med lösningsmedel eftersom det idag finns lösningsmedelsfria linoljefärger som alternativ om man har den typen av överkänslighet.

Emissioner

När linoljan torkar avger den olika ämnen under torkprocessen som t.ex. aldehyder. Aldehyden finns naturligt i naturen och är en alkohol som när den utsätts för syre oxiderar och avger sitt väte. Vätet kan när det avgår ta med sig andra ämne som gör att det blir miljöbelastande, och ett exempel på det är om det finns formalin i som vätet kan ta med och som då bildar en formaldehyd som är starkt akut giftigt. Formalin används bl.a. som konserveringsmedel och är starkt bakteriedödande och effektiv mot svamp och virus. Gränsvärdet för formaldehyd är därför av naturliga skäl mycket lågt.

De flesta aldehyder är ofarliga

De flesta aldehyder är dock ofarliga och används bl.a. som bärare av dofter vid parfymtillverkning. När linoljebaserad färg torkar avspaltar linoljan ett drygt 20-tal olika aldehyder.

De flesta anses dock vara helt ofarliga och det är bara ett fåtal som är klassade – t.ex. formaldehyd och acetaldehyd.

I mitten/slutet av 1990-talet drev målarfacket frågan om vad som emitterade från linoljefärg och äggoljetempera mycket hårt. Det gjordes då ett flertal olika mätningar bl a på SP och Arbetslivsinstitutet (Prof. Kurt Andersson) som dock kom fram till i princip samma resultat – linoljebaserad färg avger inte emissioner där någon del av det som avgår överstiger gällande gränsvärden.

Dofterna är störst under det tredje dygnet – och klingar sedan av

På grund av det aldehyder som avgår från linoljan under torkprocessen är den inte luktlös och testerna visade att dofterna accelererade och var som störst under tredje dygnet, för att därefter klinga av och ligga under de flesta människors dofttröskel efter två veckor.

Doftupplevelser är dock subjektiva och om man gillar eller ogillar doften varierar från individ till individ. Om man upplever doften som obehaglig är det bästa sättet att minska den genom att öka frånluften så att lukten ventileras bort.

God luftväxling är viktigt – och påskyndar torkprocessen

Generellt bör man vid målning tillse att ha en god luftväxling i de målade utrymmena eftersom detta – förutom att transportera bort doftämnen – även i de flesta fall påskyndar torkprocessen. Vi rekommenderar därför gärna att man använder ett extra frånluftsaggregat som t.ex. Wind-Box.

Tillsatser

Linoljefärg består ju huvudsakligen förutom linoljan av mineraler och fyllnadsmedel som är inerta och inte avger några emissioner.

Tillsatser av sickativ/metallsalter (torkmedel) och förtjockare där själva saltet eller mineralet inte avger något men där dom är lösta i eller utblandade med t.ex. Hexansyra eller Normalparaffin (C10-C13) håller sig halterna i färgblandningen <1%-3% varför de inte anses utgöra någon risk för användaren.

Den kraftigt ökade nedsmutsningen av målade ytor utomhus pga. ett mildare och fuktigare klimat har markant ökat användandet av konserveringsmedel och biocider även i linoljefärg. De två vanligaste som används i linoljefärg är 3-jod-2-propynylbutylkarbamat som används i färgindustrin som ett konserveringsmedel för torrfilm för att skydda inre och yttre beläggningar från mögel och svamptillväxt. Samt Isotiazolinon som också har antimikrobiella egenskaper som används för att hämma tillväxt av bakterier, svampar och alger. Båda dessa är kända som kraftigt kontakt allergena. Normalt tillsätts inte mer än <0,10%-0,20%, men personer med en upparbetad kontaktallergi bör ju undvika att måla med dessa färger.

Hälften av alla linoljefärger innehåller konserveringsmedel

Idag tillsätts lite drygt hälften av alla linoljefärger med extra konserveringsmedel för att motverka påväxt. Men det mesta som upplevs som ”påväxt” på målade ytor utomhus är huvudsakligen damm och smuts som ju inte går att döda med biocider. Förvisso lever sporer i det organiska materialet på färgytan, men inte i eller av färgfilmen varför en ren yta inte heller attraherar någon påväxt. Linoljefärg som byggs med en linolja med goda filmbildningsegenskaper och med tillsats av zinkoxid i rätt proportioner har väldigt få problem med smuts och påväxt och behöver då inte heller några tillsatser av extra konserveringsmedel.

Sammanfattning

Linoljefärg utan tillsats av lösningsmedel eller konserveringsmedel har en väldigt liten påverkan på arbetsmiljön och påverkar inte brukaren mer än marginellt under normala förhållanden.

Men personer med upparbetad överkänslighet kan om man vistas nära den torkande färgen under de första veckorna regera på de emissioner som avgår under torkprocessen beroende på vad man är överkänslig för.